feelings

Jag har ångest, sån sjuk jävla ångest, jag orkar inte känna så här längre, orkar inte bo i en olycklig familj. Det kommer aldrig gå att laga och hur mycket jag än försöker så tar det stopp. jag orkar inte ljuga längre, Jag önskar jag bara kunde säga allt. bara släppa på hjärtat och berätta men det går inte, jag kan inte ta alla konsekvänser, jag kan inte riskera att missta det ända jag verkligen älskar att göra, okej jag har inte jättelångt kvar til min målvikt, ca 5 kilo. Men det som gör mig så irriterad är att jag nästan var där i sommras, sen tappade jag lite och när man börjat tappa vill man bara fortsätta, vilket jag inte kan för dom har stenkoll på kliniken nu. jag måste upp på en målvikt på 43 kilo, ett bmi på 17,9 har jag då. det var ett minimum som jag fick tjaffsa länge om att få väga.

Men helt ärligt så bara går det inte, jag vet inte vad det är som sätter stopp, för på ett sätt vill jag få finare kurvor, men sen kollar jag mig i spegeln och inser hur stor jag ser ut, och på varje bild lyckas jag se tjock ut.. som om jag var störe innan jag ens blev sjuk., jag vill inte ha magdräkt på mig och jag ska väga så mycket. det bara går inte. Jag har normal kropp nu, varför kan jag inte få väga såhär. Saken gör det inte bättre att jag ska dit på torsadag.. det måste ha gått bra.. har ätit ett mellanmål nu till kvällen, har skit ont i magen, är uppblåst och allt.. hoppas det lägger sig till imorgon, ska ju prova dräkter då.. nä fan vad jag babblar på om saker ni inte ens förstår.. som sakt även om kroppen e frisk sitter det antagligen kvar i huvudet.. Nya tag imorgon!

slängde ihop en liten bild till kvällen..

Fortsätt kämpa, du är grym!! <3

Sophie du är super duktig, Verkligen! Kämpa på! <3

kör på om de bara är 5 kilo!

Sophie, du är verkligen bäst och du klarar det här! Fortsätt kämpa bara!

Kämpa på <3